Frågan är om det är bättre, eller sämre?
Jag gick i skolan på det glada 70-talet, då hade man knappt några läxor. Gled igenom låg och mellanstadiet med beting, jobbade som sjutton måndag, tisdag och halva onsdagen, för att änga resten av veckan åt nåt projektarbete eller att bara vara. Kom sedan till högstadiet, där kommer jag inte ens ihåg hur det var? Hade vi läroböcker? Högstadiet var i början av 80-talet… Gymnasiet, skulle man plötsligt börja plugga på, och då var det inte enkelt kan jag säga, för att inte prata om universitetet, där hörde man en sak på föreläsningarna, och nåt helt annat (ur studielitteraturen) kom på tentan, snacka om förvirring 
Kina barn går ju som bekant på friskolor, de två stora på gymnasiet och den lilla på högstadiet, K Som går i sjuan, har nu några uppgifter att fixa (läs läxor) Och dessa fick vi skickade på mail, smart, ingen risk att lappar försvinner! Sen fick hon också lägga till sin fröken i msn, så hon kan få hjälp även på lovet! Snacka om engagerade lärare, tänk om man haft sådana lärare! 
Jag tror att skolan har utvecklats till det bättre. Och mina ungar har det bra, och mycket bättre betyg än vad jag nånsin fick, men var jag i skolan???
